litalenita

Nu blev de två otroligt jobbiga kuserna över, redovisningen fick förra fredagen för både animationen (kortfilm) och för Kiwin som jag visat. Det har vart kul, men läraren har verkligen vart såååå dålig och gjort det svårt att koncentrera sig och känna motivationen...

Trode ju att motivationen skulle vara på topp så här sista terminen men den dalade tills jag kom på mig själv att stirra fast vid datorn....

MEN NU!!

Nu är tidstjuvarna till kurser slut!

I onsdags började jag min praktik för 5 veckor på Aftonbladet, jag sitter med tecknaren Paul Wallander. Super duktig. Jag hänger med på hans skiftarbete 18.00-01.00 fem dagar, ledig fyra. Han pendlar från Ystad!!

Nog om det kommer jag skriva mer om i ett annat inlägg.

Nu handlar det om Elina,

Elina en av två äldsta barndomsvänner.

Hon hörde av sig till mig via sms en måndag.

Skrev att hon missade min 25års fest och ville gottgöra mig genom att vilja träffa mig ikväll, dagen ef eller dagarna därefter...

lustigt sms tänkte jag...

ringer för att fråga är du i stockholm??????

Hon svarar inte, jag srkiver tillbaka att jag gärna träffar henne ikväll eller imon kväll (detta var förra veckan).

Hon skriver bra, imonkväll, hämtar dig vid 19.00 , kllädsel, ganska fint, man vet inte vart man hamnar!!

GUD SÅ ROLIGT!!! vad har hon hittat på nu tänkte jag?!

Vi skulle träffas lite tidigare än sagt och halv fem stod hon utanför vår lägenhetsdörr med plastglas och en flaska mousserande.... skynda dig vi har bråttom säger hon...

Himlans tänker jag! tänk er att bli upphämtade och uppvaktade utan att ha en anning om vad och av Elina!!

Vi hamnade på en kina restaurang där hon hade bokat bord, jag åt en go typisk kokosmjölksoppa med stora räkor. Elina tog var det kyckling med jordnötssås?

Jag påpekade de goda desserterna, men hon stoppade mig snabbt genom att säga, vi ska inte äta dessert här!

Och tro att mitt huvud snurrade? va? var kan man äta dessert då som skulle kunna vara bättre??

Vi pratade och pratade ikapp oss sen i sommras och gick sedan vidare...

Elina smusslade med en liten handgjord karta i fickan om vart vi skulle vidare,

Allt var så coolt, det kändes (skulle jag tro) som en möhippa, ingen aning vart man ska, allt betalat och ordnat...

Hon hade bokat plats åt oss på en chokladprovning med praliner!! och ja gsom älskar choklad, allt kändes så super lyxigt, det var extra roligt också eftersom platsen provningen var på är något jag själv lagt märke till och tänkt att jag ska gå in i någon gång...

Efter det kändes det som om man aldrig ville äta choklad mer :) så mätta blev vi!

Sedan när jag trodde det skulle vara slut drar hon i väg med mig till T-centralen för att irra runt och leta efter en sådan där gammal fotoapparat ni vet, vi tog kort tillsammans.

(*Korten är fortfarande på köksbordet, jättefina*)

och allt så genomtänkt, småpengar till foton, resvägen imellan, tiden att passa....

Allt kändes verkligen som en dröm! väl hemma hos oss tog vi några koppar te och pratade vidare

Nu är hon uppe i Åre igen :(

Tack Elina, vet fortfarande inte hur jag ska tacka dig!!! det var en underbar upplevelse och så himla spontant!!

Nu ska jag på Kreo möte